Kom med och fira Sommarsolståndet på Kårtorps festplats
Ett snitt genom jordklotet, Moder Jord. De båda världarna möts i (Machaqmara- Inti Raymi) en Sol fest (exakt kl 01,59) då universums alla energier möts och blommar ut och alla portar öppnas! Vi firar med ett överflödsbord av mat som alla tar med sig och delar. Vi utför urgamla svenska och peruanska midsommarceremonier där musik och dans ingår. Midsommar är en helg som ursprungligen firades vid sommarsolståndet. Den har urgamla anor i Norden. Årets längsta dag var på hednatiden en viktig högtid. Sedan 500-talet har man i Europa tänt eldar till midsommar. I Sverige var midsommareldar vanligast i landets södra delar. Ungdomen besökte också gärna heliga källor, där de drack det helande vattnet och roade sig med lekar och dans. Midsommarnatten är årets ljusaste och betraktades som en magisk natt, då det var särskilt lämpligt att ta tydor om sin framtid. Under midsommarnatten kunde man även, t.ex. genom ljussken, hitta platser med nedgrävda skatter. När man grävde blev man ofta utsatt för lustiga gyckelsyner, som skulle locka en att skratta eller tala. Man kunde t.ex. få se en halt höna dra ett stort hölass. Kunde man bara hålla sig tyst hittade man skatten. Under midsommarnatten ansågs källvattnet förvandlas till vin och ormbunken till blomma. Många växter var laddade med läkande kraft denna natt.
Ursprungsfolkens midsommar, firades traditionellt i staden Qosqo och Tiwanaku i anderna, intogs traditionellt med sång och dans och festen fortsatte vid ett tusenårig soltempel. Den viktigaste riten man utförde till Tayta Intis (Solen) ära var Inti Raymi, Solfesten. Det är en fest som firas än idag i Sacsahuaman uppe i Anderna varje år Inti Raymi firades med anledning av vintersolståndet - det nya solåret. Denna viktiga fest hade sådan enorm betydelse att den firades runt om i hela riket. När conquistadorerna övertagit makten förbjöds indianerna att utföra denna rit;de skulle in i kyrkorna för att be till den kristna guden. På grund av detta föll Inti Raymi i glömska fram till mitten av 1900-talet, då en grupp artister och intellektuella beslöt sig för att återuppta firandet och iscensätta dem inför hela befolkningen i Qosqo. Det är där vi är idag, men numera vallfärdar folk från hela världen för att bevittna denna spektakulära ceremoni.
Festen inleddes under Inkarikets storhetstid med att Inkan bars in på sin
Donation: 150:-
|
